Jag saknar ....

Jag saknar mina syskon...
De jag inte har jättemycket kontakt med idag...
Tyvärr...

Satt & kollade igenom lite saker på datorn här...
Hittade länkar till min ena brors olycka...

Kommer lägga ut länkarna längst ner i detta inlägg, men kör urklipp först....

Sami, jag saknar dig & jag tänker på dig...
Faan, måste få upp kontakten igen...


Min högt älskade storebror



När han hade 100 meter kvar till marken, så flög en annan fallskärmshoppare in i honom och han störtade mot marken. Sedan minns han ingenting mer, men han hade en videokamera på huvudet som filmade händelsen.
De två första veckorna svävade Sami mellan liv och död på sjukhuset.
Det vart många operationer i benen för Sami, men efter 9 månader var man tvungen att amputera det ena benet på grund av infektioner.
Sami bodde på sjukhuset i ett och ett halv år innan han kunde flytta hem igen.


NÄRA DÖDEN
Sami Häkkilä störtade med sin fallskärm mot marken och hade varit död efter 40 minuter på sjukhuset om det inte var för blodgivarna.
PÅ OPERATIONSBORDET
De första timmarna fick Sami Häkkilä 40 enheter blod och 30 enheter plasma.
”Utan blodgivare hade jag inte haft en chans”

Sami Häkkilä, 39, krockade i luften med en annan fallskärmshoppare.
Han föll handlöst mot marken och fördes till Västerås lasarett med allvarliga skador.
– Utan blodgivare hade jag varit död efter 40 minuter, säger han.
Det var för snart sex år sedan som den otäcka olyckan förändrade Sami Häkkiläs liv.
Efter fallskärmskrocken rasade han mot marken i hög hastighet och fick opereras akut så fort han kom in till sjukhuset. ”Båda lårbenen gick av”
– De första tio timmarna fick jag 40 enheter blod och 30 enheter plasma, säger han till aftonbladet.se.
– Båda lårbenen gick av, bäckenet blödde.
Utan blodgivare hade jag inte haft en chans, inte en susning, jag hade varit död efter 40 minuter.
Plan för framtiden
Sami Häkkilä är ännu inte blodgivare själv. I och med alla operationerna fyller han inte kriterierna för att få ge i nuläget. – Det finns som plan inför framtiden.
Man ger ju inte bort något som inte kommer tillbaka.
Utan blodgivare hade Sami Häkkilä inte funnits i livet i dag och det är inte något han kommer att glömma.
– Jag är definitivt tacksam, säger han.




Aftonbladets artikel


Grytlappens artikel



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0